Utvärdering

De utvärderingsprojekt som utvärderingsrådet genomför kan grovt indelas i sex kategorier: 1) utvärderingar som gäller enskilda högskolor, 2) utvärderingar av utbildningsområden, 3) högskolepolitiska utvärderingar och andra utvärderingar enligt teman, 4) utvärderingar av kvalitets- och spetsenheter inom båda högskolesektorerna, 5) utvärdering och registrering av specialiseringsstudier samt 6) på uppdrag av högskolorna och undervisnings- och kulturministeriet utvärderingar i form av avgiftsbelagd service.

Det mest centrala utvecklingsobjektet och fokusområdet för resurstilldelningen under RUH:s pågående verksamhetsperiod är auditeringen av universitetens och yrkeshögskolornas kvalitetssäkringsssystem. Auditeringarna är högskolevisa utvärderingar. Med en högskolas kvalitetssäkringssystem avses de förfaranden, processer eller system med vilka högskolorna säkerställer och utvecklar kvaliteten inom högskolan, den utbildning som högskolan ordnar och den övriga verksamheten.

En arbetsgrupp tillsatt av av undervisnings- och kulturministeriet föredrog år 2004, att Finlands svar på demålsättningar som framlagts i Berlinkommunikén bör vara ibruktagande av auditeringar av högskolornas kvalitetssäkringsssystem. RUH påbörjade således våren 2004 planeringen av modellen för utvärdering av högskolornas kvalitetssäkringssystem. De första auditeringarna genomfördes år 2005. RUH och undervisnings- och kulturministeriet har kommit överens om att genomförandet av auditeringen av högskolornas kvalietssäkringsssystem utvecklas under åren 2005-2007. Under utvecklingsskedet skapas en nationelll modell för utvärdering av kvalitetssäkringssystemen. Utfomningen och tidpunkt för ibruktagande av den slutliga utvärderingsmodellen besluts av undervisnings- och kulturministeriet efter utvecklingsskedet.

Utvärderingsrådet använder följande huvudkriterier vid valet av områden och teman: området eller temat måste vara utbildnings- och samhällspolitiskt viktigt, växa eller utvecklas snabbt eller vara problematiskt. Utvärderingsrådet kan också komma överens med undervisnings- och kulturministeriet om uppdrag som gäller utvärderingsprojekt, liksom fallet varit i fråga om kvalitets- och spetsenhetsutvärderingarna.

Utvärderingsrådet utför också utvärderingar i anslutning till högskoleutbildning såsom avgiftsbelagd service då det är ett tema som lämpar sig för dess verksamhetsplan. I praktiken har det närmast varit fråga om utvärderingar av högskolor som står utanför undervisningsförvaltningen.

Utvärderingsprocesser

För utvärderingsrådets utvärderingar finns inget klart på förhand fastställt formulär som skall följas i alla utvärderingsprojekt. Dessutom varierar metoderna beroende på utvärderingsobjektet och frågeställningarna.

I början av ett utvärderingsprojekt anges målen för projektet och hur det praktisk skall genomföras. Samtidigt avgränsas vad som skall utvärderas och lämpliga utvärderingsmetoder för projektet väljs ut. När beslut om processen och metoderna fattas försöker man ta hänsyn till utvärderingsobjektets särdrag och bygga upp en helhet som på bästa möjliga sätt motsvarar utvärderingsbehovet. Här beaktas också de enheter som är föremål för utvärdering och deras synpunkter.

Det är dock möjligt att i utvärderingarna se ett viss grundschema enligt vilket utvärderingsprocessen normalt löper:

1. Utvärderingsrådet fattar beslut om utvärderingen och utser en ledningsgrupp.
2. Ledningsgruppen planerar utvärderingen, lägger fram ett förslag till utvärderingsgrupp för rådet och bereder en projektplan.
3. Utvärderingsrådet utser utvärderingsgruppen och godkänner projektplanen.
4. De högskolor som är föremål för utvärdering utarbetar en självvärderingsrapport för utvärderingsrådet.
5. Utvärderingsgruppen besöker högskolorna och sammanställer en rapport om utvärderingen.
6. Utvärderingsrapporten offentliggörs.